Sluta skuldbelägg!

Ja, nu får det vara nog med allt detta skuldbeläggande av hundägare! Kontinuerligt ser jag tränare, kända och okända, dela citat i stil med att ”Din hund är en reflektion av din kompetens som hundtränare” eller ”Om du straffar din hund, så straffar du den egentligen för din bristande träning”.

De flesta hundägare som kommer till mig med en ”problemhund”, till kurs eller för utredning, är redan fyllda av skam och en känsla av värdelöshet och hopplöshet. De känner sig misslyckade som hundägare och dömda av alla runt omkring – vänner, familj, grannar, de andra hundägarna i kvarteret och inte allt för sällan även av instruktörer de gått kurs för. Tror ni verkligen att de här hundägarna behöver höra sådana budskap som ”Din hund är en reflektion av din kompetens som hundtränare”? Tror ni inte att de redan känner sig skyldiga och tillräckligt inkompetenta och värdelösa?

För det första så finns det, utöver hundägarens erfarenhet och hundkunskap, massor av parametrar som påverkar hundens personlighet och beteenden som inte hundägaren kan påverka, såsom t ex genetik, tidiga upplevelser och grad av socialisering hos uppfödaren och olika typer av sjukdomar.

För det andra kan det faktiskt hända saker. Enskilda, för hunden, starka upplevelser har en tendens utveckla och förändra beteenden på ett sätt som inte alltid är lätt att se och förstå för den vanliga hundägaren. Den bristande hundtränarkompetensen är bara en av dessa bidragande faktorer.

Sen, för det tredje, så gör faktiskt de allra flesta hundägare så gott de kan. De har ofta börjat med en kurs i vardagslydnad/allmänlydnad. Där känner de tyvärr många gånger att de inte får den hjälp de behöver, sannolikt för att tiden inte finns och ofta finns faktiskt inte heller kompetensen. Men de litar på vad instruktören säger och gör som de blir tillsagda. De har tittat på TV och kanske på olika YouTube-klipp och testat diverse olika tips från Victoria Stilwell, Cesar Milan, Emily Larlham och Barbro Börjesson i en enda soppa. De har läst böcker och blogginlägg, besökt veterinärer och ringt runt till olika instruktörer och till sin uppfödare för att få råd.

Givetvis blandas bra råd med råd om att bl a knipa, häldutta och rycka i hunden (OCH mycket värre saker). Straffar de då hunden för sin egen dåliga träning? Om man verkligen vill, så kan man säga att det delvis är så – men frågan är vad det ska tillföra att påpeka det? Mer skam och skuld? Mer känsla av värdelöshet och hopplöshet? För inte är det motivation och hopp man kommunicerar.

Ibland blir såklart den här saliga röran av testande av olika metoder katastrofal. För hunden, för ägaren och för deras relation. Men en sak kan vi ALDRIG ta ifrån hundägaren och det är att de har försökt. Och de har försökt för att de inte vill ge upp och de är beredda att göra det de kan för att få en fungerande familjehund och en del också en fungerande tränings- och tävlingskamrat. De litar på ”expertråden”. Och de är desperata! Desperata, ledsna och uppgivna och de älskar sin hund så himla mycket.

Eftersom jag vet allt det här allt för väl, så är det så oerhört viktigt för mig att deras första möte med mig ska vara helt fritt från pekpinnar – oavsett om det första mötet är via min hemsida, min FB-sida, telefon eller om vi träffas på kurs. Och jag önskar att vi alla slutade upp med en massa pekpinnar hela tiden. Möt istället hundägaren där den är och arbeta tillsammans mot målet!

Och nej! Din hund ÄR inte en reflektion av din kompetens och förmåga som hundtränare. Din hund är ett resultat av sina nedärvda egenskaper, sina erfarenheter och sin socialisering, sin hälsosituation, sina upplevelser OCH av din träning. Och man kan vara en duktig hundtränare och ändå ha en reaktiv hund. Eller vara en duktig hundtränare och ha en rädd och stressad hund. Precis som man kan ha en en fantastiskt välfungerande hund på alla vis – utan att vare sig ha haft eller tränat hund tidigare!

I min värld är det de som tar tag i problemen, försöker lära sig och i första hand kämpar för att hunden ska klara sin vardag på ett bra sätt de verkliga hjältarna! Ni är de bra hundtränarna! All eloge till er!

Ha en fin solig helg!

sunset-743429_1920

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Sluta skuldbelägg!

  1. Ping: Hundproblem ur ägarens perspektiv – Bellbo Hundträning

  2. Eva skriver:

    Så väl jag känner igen mig i det här; att det ör mitt fel att min hund skäller och att jag tränar fel, belönar fel, har fel ras, är inte tillräckligt konsekvent och bestämd, är för bestämd och inte säger ifrån för mycket (bry dig inte om att din hund skäller, vänta ut det löser sig säkert, eller säg ifrån så att hon förstår att hon inte får skälla). Listan kan göras oändligt lång när det gäller alla fel, som jag har gjort för att ”slappa alla problem”, dvs lära min hund att ljuda. För skäller,det gör hon av glädje, upphetsning, frustration för att hon inte får jobba, eller för att hon får jobba. Men hon är också en vallhund, som i grund och botten ska kunna valla med bl a rösten, dvs skall. Det finns både elaka och snälla människor, som kommer med ”goda” råd, om hur jag borde göra/ha gjort för att inte få en ljudande hund. Några exempel:
    Agility stressar hunden, och agilityhinder skäller alltid, så då lär sig hunden att skälla. Det här är naturligtvis inte sant. Det finns agilityhundar som är stressade, andra är det inte, det finns agilityhundar, som skäller, andra gör det inte.
    Spår: släpp aldrig på en hund som ljudar. En hund, som ljudar kan inte koncentrera sig på sin uppgift. Det här stämmer kanske för några individer, men det är långt ifrån en sanning för alla hundar. Att förhindra en hund från att spåra oavsett om metoden handlar om att ”vänta ut” eller ”ta tag i hunden” skapar en än högre frustration hos både förare och hund.
    Lydnadsträning: belöna aldrig med boll eller glatt beröm, du ska vara neutral i tonen, din hund känner ändå att du är glad, så du behöver inte förstärka det ytterligare. Återigen några råd, som inte heller är korrekta. Att inte belöna sin hund på det sätt hunden uppskattar, är ju detsamma som att säga till någon som arbetar, du behöver inte så hög lön, du ska vara glad för att du har ett arbete.
    Tusen tack för ett oerhört fint blogginlägg

    • bevreus skriver:

      Tack för din kommentar Eva! Ni är många som hört av er till mig på endera sättet efter blogginlägget och känner igen er. Det är tråkigt att ni är så många som känner så här (det borde inte behöva vara så) och det bevisar bara behovet av att få det sagt.

      Fortsatt lycka till med din hund och välkommen till mig när du vill!

  3. Ping: Att säga nej – Bellbo Hundträning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s